Till er läsare..
Nu tänker jag ställa några öppna frågor till er alla.. MEN först och främst vill jag säga "hej!" till alla er nya läsare, roligt att se statestiken stiga så snabbt på så kort tid! :-)
Hur tycker ni samhället idag handskas med psykiskohälsa? Pratas det för lite om det eller för mycket? Tycker ni det finns tillräckligt med kunskaper kring exempelvis missbruk, våld och självmord? Har ni stött på några myter och fördomar om socialen och dem tidigare nämda exemplerna? Finns det tillräckligt med bra hjälp att få? Tycker ni skolorna behöver öka sina elevhälsoteam och kanske lägga lite mer vikt på att tala om just psykiskohälsa och sånt? Diskutera mer med ungdomarna om sånt som egentligen är ganska vanligt; våld i nära relationer, missbruk etc? Vad vet ni själva om psykiskohälsa? Vad vet ni om socialens arbete, maskrosbarn mm?
Tell me, vad behövs förändras/förbättras? Vad är bra, vad saknas och hur ställer ni er till allt sånt här? vad har ni själv för bakgrunder? Jag är super nyfiken, kommentera och säg ditt. Väljer sedan ut någon/några extra kloka kommentarer som kan få en länk till sin blogg här, it´s a win- win situation. ;-)
Älskar det citatet! :)
Känner att jag inte orkar/har tid att svara på dina frågor just nu, men kanske gör det en annan gång för det är intressanta frågor.
Ja, det är supersvårt. Har inte bestämt mig ännu. Hoppas du mår bra? :)
Hej!
En av de som läser är jag, 12 år, 13 till hösten.
I samhället idag så vill inte människor prata om att det finns mobbning, våld etc. Folk är rädda för att de själva inte kan och vill göra något åt det, och tar därför inte upp det i samtalen. Alla människor är rädda för att få kritik, att andra kommer på vad man skäms för. Jättemånga i samhället skäms för att det ser ut såhär, men att ingen vill lägga sig i.
Näe, det finns inte mycket kunskaper kring våld, för många som utsatta vill inte tala om det.
Nej, har inte stött på exempel.
Angående hjälpen. Ja, det beror helt på. I alla skolor skryter de med att de kan ge så mycket hjälp. Men det är inte alla som vågar gå dit och få sin hjälp. BRIS finns också, men där är ju bara telefonsamtal, inget möte.
Skolor behöver ABSOLUT lägga mer tid på mobbning. Som t ex skriva formulär till elever, så de kan fylla i själva hur det är. Att bara vänta på att elever ska komma och berätta hur det är, det är bara dumt.
Ja, att tala om våld i nära relationer, såna saker. De som lider av det får kanske hjälp utan att behöva berätta att de lider av det.
Citat av hjärnkoll.se
"Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv"
Kunde inte förklarat det på ett bättre sätt själv
Jag vet inte så mycket om socialens arbete, nej, men jag hoppas att de försöker förbättra samhället!
Förändras: Ha bättre koll på varenda familj, så om våld uppträder så upptäcks det.
Förbättring: Ta itu med saker och inte bara försöka gömma sig bakom problemen.
Bra: Att det är färre barn som lider av våld.
Saknas: Se "föbättring"
Bakgrund: Ingen speciellt spännande. Vanlig antar jag. Tre KAXIGA syskon och helt vanliga föräldrar, helt enkelt. Men min kompis i 1:an och 2:an hade en pappa som inte direkt använde våld, men var väldigt hård mot henne och hon var kanske inte jätteglad alltid.
PS. Är jätteglad att du startade den här bloggen, det känns som att du är en sån där person som vet hur det är, som man kan prata med. Tack!
Vem är du?
- Jag heter Erica, är 25 år, bor i Stockholm och pluggar till sjuksköterska.
Hur tycker ni samhället idag handskas med psykisk ohälsa?
- Både bra och dåligt. Jag har haft praktik på en allmän psykiatrisk avdelning i fyra veckor och det jag såg där gav mig ett ganska positivt intryck på den psykiatriska vården. Dock finns det självklart alltid saker som kan göras bättre, och mycket på en avdelning hänger ju också på personalen och där jag var fanns det till stor del bra personal. Sen hur det är ute i samhället i andra sammanhang än inom vården så har jag nog inte tänkt på det så väldigt mycket egentligen. Men jag tror att många vet för lite om psykisk ohälsa för att handskas med det på ett bra sätt.
Pratas det för lite om det eller för mycket?
- För lite! Det är fortfarande så stigmatiserat.
Tycker ni det finns tillräckligt med kunskaper kring exempelvis missbruk, våld och självmord?
- Nej!
Har ni stött på några myter och fördomar om socialen och dem tidigare nämda exemplerna?
- Nja, det tror jag inte.
Finns det tillräckligt med bra hjälp att få?
- Ja, till stor del så tror jag faktiskt det.
Tycker ni skolorna behöver öka sina elevhälsoteam och kanske lägga lite mer vikt på att tala om just psykisk ohälsa och sånt? Diskutera mer med ungdomarna om sånt som egentligen är ganska vanligt; våld i nära relationer, missbruk etc?
- Ja, absolut!
Vad vet ni själva om psykisk ohälsa?
- Har själv levt i psykisk ohälsa, läst om det i skolan och som jag skrev tidigare haft praktik på en psykisk avdelning på ett sjukhus. Så jag skulle nog säga att jag vet en hel del. Sen finns det säkert också mycket som jag inte vet. Det finns nog alltid mer att lära sig om det här.
Vad vet ni om socialens arbete, maskrosbarn mm?
- Inte så mycket. Lite generellt bara typ.
Vad behövs förändras/förbättras?
- Vet inte.
Vad är bra, vad saknas och hur ställer ni er till allt sånt här?
- Är inte så insatt i just socialens arbete. Men det jag kan tänka mig saknas är att man behöver bli bättre på att upptäcka barn och ungdomar som inte mår bra och som inte själva skulle ta kontakt med någon för att få hjälp.
vad har ni själv för bakgrunder?
- Har haft en jobbig uppväxt med mobbing, depressioner, självmordstankar o.s.v. Sökte aldrig någon hjälp eftersom jag inte ville prata med människor om hur jag hade det hemma. Jag ville bara låtsas att allt var bra, för att på något sätt försöka orka lite till. Idag mår jag dock bra. :) Har visserligen vissa saker som jag fortfarande behöver jobba med, men jag känner mig ändå nöjd med mitt liv. Mår så mycket bättre idag. :)
